My Pain
Den här veckan har varit horse crap
Började på måndagen med att upptäcka att cykeln inte var i användbart skick, utan helt utan luft i bakdäcket. I samma skick var mammas ex-cykel som jag ville ta, precis som den röda (nu mer vita) cykeln och reserv-skrotcykeln också var. INGEN CYKEL. Meneeh, har ju körkort? Visst, men ingen jävla bil, för den hade ju bror. Slutade med att jag fick låna Erikas mammas cykel - hon var ledig och hemma eftersom hon fyllde 50, grattis och tack så hemskt mycket Anneli!
Så, trampade iväg en aning försenad. Dagen slutade i regn hela hemvägen, men eländet fortsatte - smällde upp dörren i pannan och fick en bula, gjorde fett ont.
Tisdagen var bara dryg men skonsammare än de andra dagarna.
Onsdagen bestod av 3 inställda lektioner och ett matteprov. Kommer att få IG på det då, och självkänslan var ju inte allt för stark resten av veckan.
På torsdagen regnade det hele morgonen och jag blev svettig av att cykla med mössa - planen var att lägga den i jackfickan eftersom cykeln jag använde inte har någon korg. Framme vid skåpet i skolan tänkte jag plocka fram mössan igen, (min älsklingsmössa, verkligen min favvo) men hittar jag den? NEJ! Letade på vägen hem efter den och även på väg till skolan på fredagen men ingen mössa. P-MAN (PundarMössAN), som den heter, är förevigt förlorad.
Lördag - äntligen taco med le girls hos Carro, och som grädde på moset kom Johanna också! Det första jag noterade när jag kom dit dock var att jag tappat mobilen. BRA. VECKA! Som tur var hittade jag den på vägen hem, alla delar utspridda som the crime-scene of a styckmord. Kvällen var i övrigt mycket trevlig.
Men det att jag hittade mobilen igen tolkade jag som ett tecken från ovan: oturen har funnit ett annat offer att underhålla sig med, jag är nu fri. Tänker utnyttja den nya positiva energin och bita hårt i skolan kommande vecka, för att sedan rocka höstlovet. (Tycker synd om oturens nya offer dock). Ska även bli bättre i matte, för det där underkända är ju bara mitt fel
