Tomorrow; a place where things are better
Helt awesome hur en kan känna ett sånt förtroende för någon och tycka om denne så mycket att att när en får syn på henom så bara stannar allt och en vill gråta för allt som hänt och hen ser och förstår hur ont allt gör. Men att en ändå bara står och flinar och låtsas att en inte är nära till tårarna. Sen bara fortsätter en med det en gjorde innan och hen går för att fortsätta med sitt, efter att ha växlat några ord om att ses snart och försöka göra allt bättre.